Tangentbordet

Jag har fått en del frågor om tangentbordet på Nokia N97.

Cecilia skickade följande fråga:

Hej! Funderar på om jag ska köpa en nokia N97. Men är lite fundersam då det gäller tangenterna. Testade en väns telefon vars tangenter inte heller har enskillda å, ä och ö knappar. Dock så har hon en telefon där man trycker två gånger på en knapp på vänster sida så kan hon lägga till å ä och ö.

Hur fungerar det på Nokian? Vore väldigt tacksam för svar.

Falestal ställde följande fråga:

Hej. Det vore trevligt om du kan visa qwerty bordet lite bättre med bättre belysning. Har den svenska n97 åäö på tangentbordet eller måste man hålla in fn eller ctrl eller nått. Kan du demonstrera när du skriver med den och ge lite feedback om hur den känns att skriva på? Kan du installera mobipocket och visa hur det funkar, du får ladda ner s.60 3rd. Den är gratis. Men inte 100% kompatibel, men det skall gå ändå. Tack på förhand.


Tre inmatningsmetoder

N97 har tre inmatningsmetoder:

  • Knappsats på pekskärmen
  • Handskrift på pekskärmen
  • Utfällbart QWERTY-tangentbord

Knappsatsen på tangentbordet fungerar som de sifferknapparna på en vanlig telefon. För att skriva ”David” trycker man 328884443. Har man T9 påslaget räcker det förstås med 32843. Man får feedback genom att hela telefonen vibrerar kort när man trycker skärmen. På så sätt kan man avgöra om tryckningen registrerats av telefonen även utan att titta noga. Det är bättre än den original-iPhone jag använt tidigare men jag tycker fortfarande inte att det är tillräckligt. För att kunna skriva snabbt och enkelt vill jag känna knapparna så att jag enkelt kan avgöra om fingrarna hamnade lite snett.

Handskriftsigenkänningen är imponerande korrekt vid en första titt men man märker efter ett tag att det är problematiskt att få till vissa tecken. Man kan i och för sig träna telefonen att känna igen sin handstil men när jag försökt har den för vissa bokstäver klagat på att de varit för lika andra bokstäver. Kanske skulle man provat att lära telefonen något som liknar Graffiti, systemet som Palm Pilot använde för handskriftsigenkänning som var någorlunda likt vårt alfabet med några undantag. Handskriftsigenkänningen är alltså inget jag använder särskilt mycket.

När jag skriver är det istället QWERTY-tangentbordet jag använder. Det är ett riktigt QWERTY-tangentbord med separata knappar för varje bokstav. Varje bokstav förutom våra speciella tecken vill säga. Till skillnad mot iPhone som i version 3.0 fått Å, Ä och Ö i sitt onscreen-tangentbord är det väl dyrt att göra en speciell version av tangentbordet på N97 för att rymma ytterligare tre tecken. Det har Nokia löst med en speciell skift som används för att få fram ”udda” tecken såsom siffror, asterisk och å,ä,ö. Man måste alltså lära om lite för att få fram ä, ö och å i ”räksmörgås”.

Tryck knappen längst ner till höger som har den blåa pilen.

Räksmörg

Telefonen är nu i skiftläget för nästa intryckta tecken.

2009.07.27

Tryck på knappen för punkt/komma (det blåa ”å”-et indikerar vad knappen resulterar i för tecken vid skiftläge).

2009.07.27

Och å-et är där. Telefonen är inte längre i skiftläget.

Jag som har ganska stora händer klarar av att skriva på tangentbordet med en hand genom att hålla telefonen diagonalt i handen. På så sätt kan jag hålla en temugg i ena handen och skriva på Twitter med den andra. Annars får man hålla telefonen i ena handen och skriva med den andra. Står telefonen på en yta kan man använda båda händerna till att skriva.

Man märker av vissa buggar vid textinmatningen. När man fäller ut tangentbordet till exempel kan de första knapptryckningarna leda till att fel tecken visas. Vid ett par tillfällen har ungefär hälften av knapparna på översta raden slutat fungera helt. (Vid ett av tillfällen ledde de utelämnade bokstäverna att ett ord kom väldigt nära ett annat, mer snuskigt, ord.)

Peter Andersson skrev på Twitter för några veckor sedan om att funktionen för prediktiv text kan vara väl slö. Jag hade inte testat den särskilt noga innan men aktiverade funktionen då och har testat i ungefär två veckor nu. Funktionen lär sig efterhand vilka ord man använder och försöker fylla i vad den tror att man kommer att skriva. Genom att trycka mellanslag eller return accepterar man förslaget, om inte fortsätter man att skriva. Problemet är när man inte upptäcker att förslagen slår igenom. Jag skriver ”SF” följt av mellanslag och upptäcker kort därefter att telefonen fyllt i ”SF-BOKHANDELN”. Oftast är det dock att telefonen fått för sig att lägga in skiljetecken efter vissa ord. Slöheten råkade jag på först häromdagen, antagligen när telefonens processor jobbade på högvarv. Det dröjde flera sekunder från det man tryckt på knapparna förrän texten dök upp på skärmen. Slöheten gav sig dock av sig själv efter ett kort tag. Jag tror dock att jag kommer slå av det eftersom vinsten för mig inte är stor och inte uppgv

Emerald green

Förra söndagen visade någon av Discovery-kanalerna (Science tror jag, alla Discovery-kanalerna har visats utan extra kostnad för Telias digital-TV-abonnenter i sommar) en drös avsnitt i en serie om återuppbyggandet av staden Greensburg i Kansas, USA. Dagen efter hade Svenska Dagbladet en helsida med rapport från staden. Det var nog mest en slump att de sammanföll så för det viktiga datumet var inte 2 augusti utan 4 maj 2007.

Det var då staden drabbades av den kraftigaste tornado som drabbat USA sedan man införde den utökade Fujita-skalan. Det stora intresset för återuppbyggandet har att göra med att Greensburg beslöt sig för att bygga ett grönt Greensburg när man ändå var tvungen att börja om från början (95 procent av byggnaderna förstördes vid tornadon).

Det första programmet jag såg handlade om uppbyggandet av lokalerna för en John Deere-återförsäljare som beslutat sig för att nå platinanivå i LEED-certifieringen av byggnader. Denna certifiering finns i en rad nivåer där platina är den högsta, mest miljövänliga, valören. På bloggen Greensburg Green Town kan man läsa att de också fått denna certifiering för ungefär en månad sedan.

En del av åtgärderna som nämnts i programmet känns inte särskilt främmande från den svenska vardagen, som bergvärme, snålspolande toaletter och vindkraftverk. Andra är mer spännande att höra om, som smarta ljusinsläpp och byggandet med frigolitblock (även om det blev väl tjatigt om det senare). Men alla är smarta lösningar som man skulle vilja se på alla nybyggnader och ombyggnader överallt. Inte bara för klimatets skull utan även för miljöns, människornas och pengarnas.

PuTTY ännu ett exempel på när skärm och tangentbord kommer till sin rätt

putty on nokia n97
Uploaded with plasq’s Skitch!

Jag har tidigare testat att köra SSH-klienter på mobiltelefoner (för att kunna koppla upp med textgränssnitt mot datorer på nätet) men begränsningen i skärmstorlek och tangentbord har gjort det plågsamt. Alexander Liljengård tipsade om att Putty (som jag använder på som SSH-klient för Windows) nu finns för Symbian-telefonerna med pekskärm. Jag installerade och kopplade upp och det fungerade fint. Nu har jag emacs i min telefon!

Morgonprogram och opartiskhet

Sammanträdesbeslut i Granskningsnämnden angående opartiskhet i morgonprogrammen senaste åren:

  1. ”Nyhetsmorgon”, TV4, 2003-07-11, inslag om flyktingpolitik; fråga om opartiskhet (kritiserat)
  2. ”Nyhetsmorgon”, TV4, 2004-02-02, inslag om religiösa grupper; fråga om opartiskhet (kritiserat)
  3. Nyhetsmorgon, TV4, 2006-08-11, intervju med Jan Eliasson; fråga om opartiskhet (Jan Guillou) (friande)
  4. Gomorron Sverige, SVT1, 2008-07-18, inslaget Nyhetspanelen om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet (friande)

    (med anledning av Fredrik Wass’ anmälan)

    Granskningsnämndens praxis vid tillämpning av kravet på opartiskhet i fall där allvarlig kritik framförs mot en klart utpekad part innebär att den kritiserade parten skall beredas tillfälle att bemöta eller kommentera kritiken, som regel i samma program eller inslag. Denna praxis innebär emellertid också att en parts vägran att medverka inte hindrar att programmet eller inslaget sänds. Dock bör i sådana fall den kritiserade partens uppfattning om möjligt redovisas på något annat sätt. Kravet på opartiskhet tillämpas också i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Däremot kan detta krav, med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten, ställas betydligt lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra s.k. tillfälliga medverkande. [1]

    Kravet på opartiskhet tillämpas enligt Granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Däremot kan dessa krav, med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten, ställas betydligt lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra s.k. tillfälliga medverkande. Nämndens praxis i fall där allvarlig kritik framförs mot en klart utpekad part innebär att den kritiserade parten skall beredas tillfälle att bemöta eller kommentera kritiken, som regel i samma program eller inslag. Av betydelse för bedömningen är också 10 § i sändningstillståndet som bl.a. ålägger TV4 att stimulera till debatt, att kommentera och belysa händelser och skeenden. Denna skyldighet innebär enligt Granskningsnämndens praxis att program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att därför strida mot kravet på opartiskhet. [2]

    Det är viktigt för förtroendet för programföretagen att kravet på opartiskhet upprätthålls. Enligt nämndens mening finns det en risk för att en intervjuteknik där en programledare använder påståenden i stället för frågor av publiken kan uppfattas som att programledaren tar ställning. Detta gäller i synnerhet om programledaren är en känd samhällsdebattör som i andra sammanhang fritt kan uttrycka sina åsikter i olika frågor. När det gäller det nu aktuella uttalandet om Israel anser nämnden att det i första hand måste ses som ett – låt vara något provokativt – sätt att få utrikesministern att ange sin uppfattning i frågan. Nämnden anser mot den bakgrunden att uttalandet, som gjordes i en intervjusituation, får accepteras. Inslaget strider således inte mot kravet på opartiskhet. [3]

    Granskningsnämnden konstaterar att de tre debattörerna i Nyhetspanelen var tillfälliga medverkande som gav uttryck för sina personliga åsikter om Sverigedemokraterna. Deras uttalanden strider inte i sig mot kraven på opartiskhet och saklighet i Sveriges Televisions sändningstillstånd. Det kan diskuteras om inte programledaren intog ett väl okritiskt förhållningssätt till America Vera-Zavalas flera gånger upprepade påståenden om att Sverigedemokraterna ljuger. Granskningsnämnden kan dock inte finna att programledarens sätt att agera under den direktsända diskussionen innebar ett ställningstagande i strid med kravet på opartiskhet. [4]

    Granskningsnämndens praxis vid tillämpning av kravet på opartiskhet i fall där
    allvarlig kritik framförs mot en klart utpekad part innebär att den kritiserade
    parten skall beredas tillfälle att bemöta eller kommentera kritiken, som regel i
    samma program eller inslag. Denna praxis innebär emellertid också att en parts
    vägran att medverka inte hindrar att programmet eller inslaget sänds. Dock bör i
    sådana fall den kritiserade partens uppfattning om möjligt redovisas på något
    annat sätt. Kravet på opartiskhet tillämpas också i princip fullt ut på programledare,
    reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas
    som företrädare för programföretaget. Däremot kan detta krav, med hänsyn till
    den vidsträckta yttrandefriheten, ställas betydligt lägre i fråga om intervjuade,
    debattdeltagare och andra s.k. tillfälliga medverkande.

    Målbild



    2009.08.03, originally uploaded by moonhouse.

    Bokstäverna MVG på väggen som en målbild för sitt studerande kan mycket väl fungera. I ett eget projekt för att förbättra ekonomin har jag inhandlat bokstäver, pensel och färg på Panduro Hobby. Eftersom jag ensam knappast kan rubba bruttonationalprodukten särskilt mycket behöver jag er hjälp. Om inte annat kanske Panduro Hobby kan gynnas av det.

    Jag saknar dig

    Hej där,

    Mitt namn är David och jag är personen bakom Hall. Jag sträcker ut en hand eftersom jag har upptäckt att du inte varit i kontakt med Hall på ett tag och skulle därför vilja bjuda in dig att spana in honom igen. Jag har gjort en rad förbättringar och vår gemenskap växer, frodas och är kul.

    Om du har haft problem med Hall förr – om det så varit kraschade mejlboxar eller annat – skulle jag uppskatta om du kom tillbaka och provade igen. Jag har förbättrat killen något oerhört på flera plan. Om han inte funkar för dig skulle jag vilja få reda på det så att jag kan fixa det.

    Med anledning av det skickar jag detta meddelande på min privata blogg, trots att det går ut till en rad personer, så att du kan svara mig direkt om du har förslag, kommentarer eller bara säga hej. Jag kommer försöka svara så fort jag kan på varje mejl. Du betyder mycket för mig och vår gemenskap så tveka inte att sträcka ut en hand om det är något jag kan göra bättre.

    Jag kommer att lista några av de förbättringar jag gjort på Hall i ett försök att locka tillbaka dig :)

    • Total makeover med nya fräcka t-shirts
    • Mer positivt sinnelag
    • Nästan solbränd (relativt vintertid)
    • Förbättrad geografisk precision
    • Mer kulturellt bevandrad

    Hoppas att allt är bra och tack för att du är en del av Hall.

    Mina bästa,

    David

    PS. Är det bara jag som tycker att brev från webbtjänster man inte loggat in på på ett bra tag måste skriva bättre mejl än så här för att locka mig tillbaka? DS.

    Aftonbladet.se riktigt bra på N97

    Emanuel Karlsten berättar att han träffade en man som programmerat sin webbläsare att gå till svd.se när man skrev in aftonbladet.se. Den modifieringen tror jag inte går att göra med N97:s webbläsare. Utöver det är den riktigt kompetent. Om man nu vågar sig på att gå in på aftonbladet.se så ser man att den renderas ganska väl. Det tar inte särskilt lång tid innan man ser innehållet på skärmen. Dock tar det ett tag innan man kan börja skrolla i sidan.

    Med zoomfunktionen kan man zooma in och ut (en vy man inte kan få till på en vanlig dator såvida man inte använder sig av Operas funktion för small screen rendering).

    Till skillnad mot iPhone så har N97 stöd för Flash men de Javascript som ansvarar för att stoppa in annonser blir lite förvirrade ibland och man får se samma banner två gånger under varandra: en gång i Flash-version och den andra som vanlig bild.

    Aftonbladet.se känner igen att man surfar från en mobiltelefon och erbjuder överst möjligheten att gå till Aftonbladets mobilsajt, men de tvingar som tur är inte besökarna att gå dit. Alltså har vi möjligheten att se hela webbplatsen.

    I och med N97:an har jag mitt behov av Opera Mini minskat. Den inbyggda webbläsaren är helt enkelt tillräckligt bra och skärmen tillräckligt stor för vardagligt bruk.

    2009.07.272009.07.272009.07.272009.07.27

    Här en video inspelad när Michael Jacksons död var den stora nyheten:

    Karttest kommer

    Jag fick ett meddelande på Facebook från Mats i Vetlanda som har en N95:a och som undrar över GPS-funktionaliteten i N97. Jag har faktiskt redan en inspelad genomgång av kart- och positioneringsmöjligheterna i N97 men eftersom karttillämpningen uppdaterades OTA och nu ser annorlunda ut vore det mer rättvist att testa den istället. Dessutom vill jag försöka få ett hum om hur man får kompassfunktionen att komma igång. (När jag nu tittar i instruktionsboken är det ett visst kalibreringsmoment som jag inte hade kunnat gissa mig till själv.) Hittills har jag bara lyckats med det två gånger, och inspelningen av ovan nämnda video var inte en av dem.

    N97 för inflight entertainment

    I sommar har det blivit två flygresor till Umeå. Resorna bjöd på den sedvanliga säkerhetsdemonstrationen, inget i stil med denna från Air New Zealand (via Alfahanne/Jardenberg kommenterar)

    Det där med flight mode på telefonen tog jag dock fasta på och passade på att titta på några TED-avsnitt som jag hade förberett. När jag åker tåg har jag använt mig av den inbyggda Youtube-spelaren men på planet är förstås inga uppkopplingar tillåtna.

    Jag satte telefonen i offline-läge innan jag slog av den före take-off. Jag hade laddat ner varianten ”Video to desktop (Zipped MP4)” på TED.com. Tyvärr fungerade den inte rakt av utan jag var tvungen att göra en transcoding i Quicktime till en variant av MPEG-4 som N97 klarade av. Jag har även gjort lite test för att koda om filmer i andra format och där haft problem med ljudet. Sedan mitt senaste försök har en guide med inställningar för kodning av video till N97 dykt upp på nätet.

    Mike Sierra Bravo

    Under eftermiddagen hade jag den australiska nittiotalsserien Flying Doctors på på TV:n utan ljud. Jag har inte sett serien sedan den gick på SVT och det slumpade sig mest att den var på. När jag sitter vid datorn så ser jag i ögonvrån hur ett meddelande skrollas överst i TV-rutan. Precis som i ett tidigare blogginlägg handlade om brandrök. Något mejl från SOS Alarm hade jag då ännu inte fått, det skulle dröja ytterligare tio minuter. MeddelandeMSB:s Twitter-konto dröjde ytterligare.

    Eftersom jag hade Spotify på i bakgrunden funderade jag på om det är något som Internet-ljudtjänster borde ta efter radion på. I Sveriges Radio går sändningsledningen eller trafikredaktionen in med den typen av meddelanden men den radio jag lyssnar på nuförtiden är i podcastform så där hjälper det inget till. När jag lyssnar live på sänt ljud är det istälet på Spotify eller last.fm. Kanske skulle de sända ut viktig information till allmänheten. Åtminstone Spotify har ju redan idag möjlighet att sända reklam, här skulle det istället handla om att vid behov kunna sända ut meddelande till alla som lyssnar, kanske även med en finare geografisk positionering än per land.

    Eftersom dessa företag inte skulle förmodas ha egna sändningsledningar som kan spela in meddelanden skulle en central organisation kunna tillhandahålla ljudfiler i PCM-format på en FTP-server med distribution ut till intresserade tjänsteleverantörer.

    Det som talar mest emot det är att myndigheter skulle kunna få för sig att kräva motsvarande tjänst och helt plötsligt sända jobbiga spottar med Radiotjänstsjungande gospelkörer med stöd av lagen.

    Pelle Wessman (Voxpelli) tipsade på Twitter om att SVT:s nyhetstjänst med video på webben, Play Rapport, hade en skrolltext för den aktuella händelsen:

    Play Rapport