Sammanträdesbeslut i Granskningsnämnden angående opartiskhet i morgonprogrammen senaste åren:
- [“Nyhetsmorgon”, TV4, 2003-07-11, inslag om flyktingpolitik; fråga om opartiskhet](http://www.grn.se/grn/pages/CommissionPage ____ 620.aspx?dnr=0635/2003) (kritiserat)
- [“Nyhetsmorgon”, TV4, 2004-02-02, inslag om religiösa grupper; fråga om opartiskhet](http://www.grn.se/grn/pages/CommissionPage ____ 620.aspx?dnr=0151/2004) (kritiserat)
- [Nyhetsmorgon, TV4, 2006-08-11, intervju med Jan Eliasson; fråga om opartiskhet (Jan Guillou)](http://www.grn.se/grn/pages/CommissionPage ____ 620.aspx?dnr=0805/2006) (friande)
- [Gomorron Sverige, SVT1, 2008-07-18, inslaget Nyhetspanelen om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet](http://www.grn.se/grn/pages/CommissionPage ____ 620.aspx?dnr=0758/2008) (friande)
(med anledning av Fredrik Wass’ anmälan)
Granskningsnämndens praxis vid tillämpning av kravet på opartiskhet i fall där allvarlig kritik framförs mot en klart utpekad part innebär att den kritiserade parten skall beredas tillfälle att bemöta eller kommentera kritiken , som regel i samma program eller inslag. Denna praxis innebär emellertid också att en parts vägran att medverka inte hindrar att programmet eller inslaget sänds. Dock bör i sådana fall den kritiserade partens uppfattning om möjligt redovisas på något annat sätt. Kravet på opartiskhet tillämpas också i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Däremot kan detta krav, med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten, ställas betydligt lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra s.k. tillfälliga medverkande. [1]> Kravet på opartiskhet tillämpas enligt Granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Däremot kan dessa krav, med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten, ställas betydligt lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra s.k. tillfälliga medverkande. Nämndens praxis i fall där allvarlig kritik framförs mot en klart utpekad part innebär att den kritiserade parten skall beredas tillfälle att bemöta eller kommentera kritiken , som regel i samma program eller inslag. Av betydelse för bedömningen är också 10 § i sändningstillståndet som bl.a. ålägger TV4 att stimulera till debatt, att kommentera och belysa händelser och skeenden. Denna skyldighet innebär enligt Granskningsnämndens praxis att program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att därför strida mot kravet på opartiskhet. [2]> Det är viktigt för förtroendet för programföretagen att kravet på opartiskhet upprätthålls. Enligt nämndens mening finns det en risk för att en intervjuteknik där en programledare använder påståenden i stället för frågor av publiken kan uppfattas som att programledaren tar ställning. Detta gäller i synnerhet om programledaren är en känd samhällsdebattör som i andra sammanhang fritt kan uttrycka sina åsikter i olika frågor. När det gäller det nu aktuella uttalandet om Israel anser nämnden att det i första hand måste ses som ett – låt vara något provokativt – sätt att få utrikesministern att ange sin uppfattning i frågan. Nämnden anser mot den bakgrunden att uttalandet, som gjordes i en intervjusituation, får accepteras. Inslaget strider således inte mot kravet på opartiskhet. [3]> Granskningsnämnden konstaterar att de tre debattörerna i Nyhetspanelen var tillfälliga medverkande som gav uttryck för sina personliga åsikter om Sverigedemokraterna. Deras uttalanden strider inte i sig mot kraven på opartiskhet och saklighet i Sveriges Televisions sändningstillstånd. Det kan diskuteras om inte programledaren intog ett väl okritiskt förhållningssätt till America Vera-Zavalas flera gånger upprepade påståenden om att Sverigedemokraterna ljuger. Granskningsnämnden kan dock inte finna att programledarens sätt att agera under den direktsända diskussionen innebar ett ställningstagande i strid med kravet på opartiskhet. [4] Granskningsnämndens praxis vid tillämpning av kravet på opartiskhet i fall där
allvarlig kritik framförs mot en klart utpekad part innebär att den kritiserade
parten skall beredas tillfälle att bemöta eller kommentera kritiken, som regel i
samma program eller inslag. Denna praxis innebär emellertid också att en parts
vägran att medverka inte hindrar att programmet eller inslaget sänds. Dock bör i
sådana fall den kritiserade partens uppfattning om möjligt redovisas på något
annat sätt. Kravet på opartiskhet tillämpas också i princip fullt ut på programledare,
reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas
som företrädare för programföretaget. Däremot kan detta krav, med hänsyn till
den vidsträckta yttrandefriheten, ställas betydligt lägre i fråga om intervjuade,
debattdeltagare och andra s.k. tillfälliga medverkande.