Ikväll gick jag sista lektionen på den fjärde sångkursen jag gått under det senaste året. Innan dess hade jag inte sjungit alls, inte ens i skolkören. En tanke bakom att jag överhuvudtaget började sångkurs var för att jag ville få mer kontroll över min talröst. Det tycker jag att jag fått men samtidigt så har jag upptäckt att det är ännu roligare att sjunga än jag trodde tidigare.
Jag måste säga att min största svaghet är puls. Jag kan inte hålla någon som helst puls, takt, rytm utan får köra hårt och hoppas att det inte går allt för dåligt. Alltså kommer någon ny karriär som trummis inte heller på fråga.
Kanske är det också en nackdel att jag numer har svårare att lyssna på sång i musik utan att sjunga med.
Gud vad kul, och modigt av dig. Jag skulle nog aldrig palla att gå en sångkurs.
… och det där med att sjunga med. Jag kan åtminstone peka ut en handfull gånger som jag kommit på mig själv, på tunnelbanan, tänka: “Sjöng jag precis med i låten för alla att höra?”. Så om en sångkurs förstärker den impulsen…