Slutklämmen i Subjektivs inlägg om Leijonborgs sena, populistiska och förvirrade utspel om digital-TV är en höjdare:
Jag tycker nästan det finns något rörande i äldre människor som blir skärrade av fler kanaler. Jag menar – hur farligt kan det vara? … Ni kan väl kolla på er mögliga kanal ett då om ni måste, det är ju liksom ingen som tvingar er att kolla djurporr på Animal Planet om ni inte vill. Dammit!
Fast när jag blir statsminister (2010) så kommer jag att bestämma att alla äldre ska ha minst 25 kanaler, och sen ska jag införa en zapp-polis som varje kväll kontrollerar att de inte stannar på en kanal. Då jäklar kommer de att bli skärrade.
Jag skulle inte kalla det för »populistiskt utspel«. Han har ju en poäng. Varför ska staten styra övergången från en teknik till en annan? Jag minns inte att staten lade sig i när VHS dog ut och DVD blev standard, eller för den delen när CD tog över efter vinyl. Marknaden och konsumenterna skötte de övergångarna utmärkt. Det är till exempel få idag som är intresserade av 3G (av andra anledningar än bara att ringa för 0:- till kompisar). Det öppnar upp för många nya funktioner och finesser – men folk anser inte att de är nödvändiga, oavsett hur häftiga de är. Många håller sig därför till GSM. Jag tror att det är likadant med digital-TV idag. Folk är i allmänhet inte intresserade av »interaktivt« nonsens eller »hi-res« text-TV i XML-format. Dessutom finns det en risk att tekniken ändå är passé då övergången helt är genomförd (år 2008). Det kanske finns smidigare alternativ via bredband vid det laget.
Grattis till kommentar 1000! Svar i särskilt inlägg