Lite smålustigt fel som avslöjar att den aktuella siffran för Drömvinsten i annonsen hämtas av Flash-spelaren från någon server. Eller i vart fall borde hämtas.
Hur fungerar samhällsinformation på webben vid svåra väderförhållanden? Inte särskilt bra om man ska ta Skåne som exempel.
Radio Malmöhus trafikinformation nämner att tågen är inställda och med begränsad trafik från klockan 8. Man nämner att busstrafiken är inställd i sydvästra regionen (medan Skånetrafiken själva säger att all busstrafik i Skåne är inställd). I information om väglaget uppdaterad 3.44 säger man »Stora problem med framkomligheten.« men inget om att Vägverket avråder från att ge sig ut på vägarna över huvud taget.
Skånetrafiken har inte uppdaterat sin information (ingen vettig möjlighet till permalänk) sedan 21.30. Alltså vet inte resenärerna när det är värt att vänta på bussen. Även om man inte har mycket nytt att tillägga är det viktigt att fortlöpande ge information om när ny information kan väntas komma.
Det mest pinsamma är dock Radio Kristianstad som vet att meddela:
Tåg, buss, flyg etc.:
Inga större störningar för närvarande.
Vägverket har en popupruta utan någon datering på sidan.
Sydsvenskan har på senaste halvtimmen fått betydligt tydligare information från att bara tala om läget igår natt så säger man »SNÖKAOS: Gå inte ut!«
Och där blev ett långt utlämnande blogginlägg kasserat. Jag insåg efter ett tag att gränsen mellan personligt och privat passerats. Det var just ett inlägg om that girl (även om that girl hunnit byta girl två gånger sedan dess).
Samtidigt kan jag konstatera att jag är glad för att inlägget från igår inte urartade till att handla om flygplatsresor.
20 februari 2007, 10.30: Eniro köper 48,1 procent av Netclips/Bubblare.se
Affärsvärlden, 26 okt 2006: De skapar hysteri
Men än tar grundaren Oskar Kalmaru det lugnt i frågan om externa pengar.
– Man får gärna fråga oss, men vi letar inte aktivt efter investerare, säger han.
Uppdatering 10.56: Helt uppenbart är utkastsfunktionerna i mitt bloggsystem inte särskilt vältestade. Först var jag tvungen att modifiera koden för att överhuvudtaget kunna publicera inlägget, sedan fungerade inte pingningen och tidsstämpeln blev samma som när jag först sparade utkastet. Publiceringstid var alltså 10.50 för detta inlägg.
Per Sinding-Larsen skriver att Polopoly är ett system »Gjord av ingenjörer. För andra ingenjörer.« (via Beta Alfa)
Då vill bara den här ingenjören invända att jag inte känner att Polopoly är gjort för mig. Vilket jag tagit upp flera gånger tidigare. Nu har jag dock hamnat även på den andra sidan Polopoly (på samma som PSL) och det är inte bättre där.
Ett buggigt, felutformat gränssnitt som inbjuder till strul och där man ska vara glad om en artikel faktiskt blir publicerad till slut. Det känns som en typisk produkt som förstärker den allmänna bilden av ingenjörer som verkar finnas. Hur mycket pengar fackförbundet Sveriges ingenjörer1 än lägger ut på annonskampanjer med ingenjörer som hjältar är det lönlöst så länge sådana produkter får finnas.
Det skulle förstås vara lätt avhjälpt med några duktiga ingenjörer. Ni kan säkert få rabatt på platsannonserna i DN Jobb.
1 Jag har ett tag funderat på att skriva ett blogginlägg om hur illa jag tycker om denna typ av namn på organisationer som är som gjort för att missförstås. Är det Sveriges ingenjörer som grupp eller fackförbundet som tycker något? Är det svenskt näringsliv som tycker illa om ett lagförslag eller är det Svenskt näringsliv. Och vad tycker Sveriges kommuner och landsting, för att inte tala om Sveriges kommuner och landsting.
Efter en onsdag med bloggövervakning på transportmedel kanske man skulle idka bloggundervakning på transportmedel på söndagen? Det föll dock på att jag inte hörde någonting om någon blogg på söndagen.
Visserligen såg jag biståndsministern och fd. östgöten Gunilla Carlsson på samma flight1 som jag själv men hon har ju ingen egen blogg (däremot en just nu ofungerande hemsida) så inte ens där fick jag in något bloggtema. Däremot har hon (och hennes flygresande) diskuterats en hel del på bloggar nyligen. Fast den här resan var ju betydligt billigare (även om jag skulle gissa på att hon fick mer än de 300 bonuspoäng jag kan lägga till mitt konto2) och antagligen betald ur egen ficka.
Annars observerade jag att passagaren bredvid mig läste en bok om datorer och kognition som hade typisk LaTeX-typsättning. Vilket nog är en fördel framför den bok om människa-dator-interaktion jag har i bokhyllan som har hemsk typografi.
1 Jag är en snål miljöbov som åker flyg istället för tåg när det blir betydligt billigare. För att minska mina skuldkänslor ser jag till att bara köpa den billigaste biljetten så att mitt resande inte ska få flygbolaget att i den samlade statistiken se något incitament för att utöka antalet flighter. (Även om det inte lurar någon annan lurar det säkert mig själv ett tag.) Som en social markering reser jag med ostruken skjorta på mig (så att man inte ska blanda ihop mig med någon kille i rosa lammullströja och backslick), läser inte affärstidningar (och inte heller kvällstidningar om jag kan undvika) och är trevlig mot kabinpersonalen.
2 Som vanligt med mig och bonusprogram lär de passera tidsgränsen innan jag nått någon nivå där det är tal om att få något för poängen.
I onsdags när jag var i Linköping och åkte med linje 202 mot universitetet uppsnappade jag en diskussion mellan några resenärer om en Jeopardyfråga om roten ur 144 som tydligen sänts nyligen. En av dem refererade till ett blogginlägg som tagit upp saken (Kanske det här från Ali Esbati?). Det var nog första gången som jag hört någon i det fria, utanför professionella sammanhang, tala om ett enskilt blogginlägg.
(Och Schulman har visst, i förbigående, skrivit om saken själv)
Varje gång jag försökt använda SJ:s Internet ombord har det varit något strul. Denna gång verkar det faktiskt fungera efter att tåget passerat Norrköping. Men om det ska vara för att locka affärsresenärer att jobba på tåget så kan man ju tänka på att under den timme det tar att åka mellan Stockholm och Norrköping har flyget redan hunnit ta sig till Sturup. Förra gången jag testade Internet ombord slutade det med att jag kopplade upp mig med min telefon istället. Den uppkopplingen var inte alls lika ryckig och det gick inte så plågsamt långsamt som jag trott.
Även om jag inte har mycket till övers för krigsindustrin så kan jag inte tycka annat än att Linköpingsvyerna i Peter Degerfeldts reklamfilm för flygplanet Gripen är väldigt vackra.
För att inte bryta mot 180-gradersregeln har han spegelvänt bilden vid åtminstone ett tillfälle. Det går väl bra–så länge inte det finns något som avslöjar att man gjort det, som att siffrorna på stjärten är spegelvända. Hade det däremot stått MAOAM hade det gått att komma undan med det.
!['Gripen Arial [sic!] Display Film' Spegelvänd bild av ett Gripen-flygplan som flyger upp och ner över Östergötland. Siffrorna '232' på stjärten är uppenbart spegelvända](http://www.moonhouse.se/images/gripenspegel.jpg)
Gripen International/Blue Sky 2006 (Lägg märke till felstavningen av »Aerial« som lustigt nog sammanfaller med ett teckensnitt från Microsoft)
Man kan fråga sig hur mycket en spegelvänd bild skiljer sig från en rättvänd bild. Skiljer sig objektet åt när det avbildas spegelvänt?
På Times omslag (och nu senast på omslaget till Rosemari Södergrens Alla kan blogga som avbildas tillsammans med författaren på Lotta Holmströms blogg) har man med spegelblankt omslag velat säga att det är du, läsaren, som kan bli en betydande person. Men här blir ditt ansikte ju spegelvänt, vilket det inte blivit om Time anlitat en fotograf och verkligen tryckt ditt ansikte på omslaget.
Det blir alltså den där irriterande personen som du möter varje morgon när du ska borsta tänderna, som förföljer dig på andra sidan fönstret när du går på stan och som alltid tar ett steg framåt när du tar ett steg framåt, det blir den personen som springer förbi och tar plats på tronen.
Not 15 mars 22.55: Nej, detta inlägg handlar inte om Ola Salo utan anspelar bara på att hans namn är ett palindrom. Ola omnämndes tillsammans med The Ark senast i inlägget Ett oturstal? vars rubrik i sin tur anspelar på en tidningsartikel och inte på bandet eller sångaren.
