Vem har nån nytta av en bloggkarta frågar sig Veckans bild med anledning av ytterligare en bloggkartetjänst och menar att Internets stora styrka i att sudda ut geografiska gränser går förlorad i en sådan tjänst.
Visst är det sant att möjligheterna att interagera Internet men det finns ändå en del områden där det kan vara idé att få kontakt med personer i sin närhet även över Internet. Om lokalpressen verkligen hade låtit invånarna komma till tals annat än när det gäller syföreningsauktioner eller i inlägg som instämmer i ledarens politiska syn kanske behovet varit mindre, men när jag nu vill hitta personer som kommenterar saker som är relevant bara i närområdet är en sådan tjänst oumbärlig.
- Vad tycker andra Norrköpingsbor om förfarandet med vattenverket?
- Är spårvagnarna tillräckligt gula?
- Är anledningen till att jag inte upptäckt Lindens nya glastak det faktum att jag och alla andra Norrköpingsbor går med blicken i marken istället för att se varandra i ögonen?
Men jag kommer inte att gå med i bloggkartan.se. Den geografiska datan som hör ihop med denna blogg har funnits tillgänglig, med en precision på några meter när, i ett välkänt format i ett par års tid.
[ Etikett-test: GeoURL ]
En bussförare hos Skånetrafiken blev på tisdagskvällen misshandlad – av en kollega.
meddelar Sydnytt nu ikväll. Två bussförare på väg mellan Malmö och Trelleborg gjorde upp en dispyt på det hårda sättet i Vellinge. (Uppd. 22.29)
Vellinge kommuns slogan passar kanske bra in här?
Vellinge kommun – Här är friheten större
Uppkopplat skriver om att Eniros nyhetssök numer även inkluderar en del bloggar utöver nättidningarna.
Listan är (hej katalogskydd!):
- 456 Berea Street
- Annas blog feat Mel E
- Annica Tiger
- Attac
- Beneath a steel sky
- Biblioteksbloggen
- Biblioteksrelaterat
- Bildt Comments
- Bisonblog
- Blind Höna
- Copyriot
- Deeva
- Det perfekta tomrummet
- Det progressiva USA
- Doublescreening
- En dröjande blick
- En till Jenny
- Entreprenörsbloggen
- Erik Stattin
- Errata
- Framtidstanken
- Fredrick Federley
- Frihet framför allt
- Frihetspropaganda
- Gastronomen
- Günthers snabbnoterade
- Haja.nu
- Hakank blog
- Hedgehog in a storm
- Henrik Alexandersson
- Henrik Torstensson
- Hertze
- I chydenius fotspår
- Idas blogg
- Internetbrus
- Isobels text och verkstad
- Jinges Blogg
- Malins blog
- Manolo
- Margot Wallström
- Markmedia
- Mitt liv som populärkultursjunkie
- Nicklas Lundblad
- P-blogg
- På spaning med Berit Andnor
- Peter Lindberg
- Pirazine
- Politikerbloggen
- Researcher
- Sblogg
- Stationsvakt
- Steffanie Muller
- Subjektiv
- The house of ideas
- The Jet Set Junta
- TT-kritik
- Uppkopplat.se
- Världsherravälde
- Vetenskapsnytt
- Yukio
Visst känner man igen listan, speciellt att Mymarkup.net kallas för »Erik Stattin«.
En konstig sak ser man direkt: 456 Berea Street är en bra blogg inom ett intressant ämne som har en ganska stor internationell publik men jag förstår inte alls för vilka läsare Eniro valt att ha med den. Fast med tanke på att de har med tågfastighetsbolaget Jernhusen (bara pressmeddelanden) bland nättidningarna så kanske det handlar mer om att samla så många källor som möjligt utan större utskiljning.
För tycker jag att någon borde skapa sig en nisch genom att erbjuda gamla nyheter, från tiden före 1996. Idag finns i stort sett bara Affärsdatas (betaltjänst) samling av TT-telegram från 1980-talet och framåt om man vill läsa gamla saker. Vilken tidning blir först att scanna in, OCR-a och tillgängliggöra hela sin katalog?
Projekt Runeberg har börjat så smått med tidningar från förrförra seklet:
Sundsvalls Tidning 1888, första numret av Aftonbladet och första numret av Östgötha-Correspondenten 1838.
Uppdatering 22.09: Ja, just det eftersom några frågade sig hur många bloggar som var med gjorde jag lite M-x count-lines-region. Resultatet: 60 bloggar.
Nu råkade jag ut för det igen inlägg som förändras eller försvinner utan någon kommentar. För ett par månader sedan var det inlägg på kanadensiske Jonathan Snooks blogg som jämförde en landsman som ivrar för tillgänglighet av medier med en biblisk person som delar samma initialer (på engelska då). Går man till permalänken för inlägget möts man av meddelandet:
No input file specified.
Inte ens en vettig 404-sida, fast det beror snarare på en konstig konfigurering av servern som gör att alla sidor under den aktuella katalogen skickas till PHP-interpratorn som sedan spottar ut följande meddelande när filen saknas.
Igår träffade jag på ett inlägg på Networkers.se där en felaktig preposition gjorde meningen ganska lustig.
Tidningsutgivarna har tagit fram en rapport som kallas Fallstudier mobila tjänster. Rapporten är skriven i Kristina Bürén och innehåller en hel del inspiration för den som vill skapa mobila tjänster.
Jag skrev en kommentar som tog fasta på den mer rumsrena tolkningen och kvällen efter är inlägget uppdaterat utan någon som helst extra information. Inte en markering av när inlägget senast uppdaterades eller att någon uppdatering gjorts och inte heller ett svar på min kommentar.
Nu var det ingen viktigare sak men i andra sammanhang kan även en liten uppdatering som ändring av ett ord vara betydelsefull. Ibland kan man ha tur och fortfarande ha kvar ett borttaget inlägg i sin kanalläsare. Jag har kvar Jesus-liknelsen i Bloglines men däremot har uppdateringen av Networkers inlägg gjort att det inte går att läsa den tidigare lydelsen däremot går det i Bloglines utläsa att inlägget uppdateras någon gång runt 7.37 i morse.
Egentligen borde nog bloggverktygen som standard skriva ut när inlägg uppdaterats och helst borde tidigare versioner av inlägget finnas tillgänglig för jämförelse, precis som versionshanteringen i wikier.
Ett närliggande område är nättidningar där man måste fundera på hur man ska hantera rättelser av nyhetstexter även om de så bara varit ute någon minut. Som till exempel Aftonbladet.se:s felaktiga bild på ett mordoffer som Stationsvakt fångade (bilden alltså, inte mordoffret) för en vecka sedan.
Uppdatering 28/3 2006, 0.09: En blogg, flera bloggar om markering av ändringar.
I torsdags funderade jag på det där med omställningen från normaltid till vintertid. Det finns ingen vettig minnesregel på svenska för att komma ihåg åt vilket håll man ska flytta visaren (i stil med engelskans Spring forward, Fall back). Jag brukar komma fram till vilket håll det blir genom att känna till att normaltid ligger en timme före UTC och sommartid två timmar före.
Men jag lyckades kläcka en halvbra minnesregel, som visserligen är beroende på en värdering som går ut på att ljus är bra på morgonen och att man befinner sig på norra halvklotet:
höst–liten tröst, vår–litet sår
Tanken är att det allmänt blir mörkare på hösten men att det tillfälligt blir lite ljusare på morgnarna (en liten tröst), på våren blir det allmänt ljusare förutom på morgnarna strax efter bytet till sommartid då det är lite mörkare vid samma klockslag än veckorna tidigare.
På samma sätt som jag ibland får den engelska minnesregeln till att bli »fall forward, spring back« (vilket är lätt hänt pga. bl.a. alliterationen i de första orden) faller denna min svenskspråkiga regel på några olika saker. Den förutsätter att man i första hand tänker på ljuset när man stiger upp på morgonen och då värdesätter det mer än ljuset på kvällen.
Nej, det är nog dags att börja leva efter en klocka istället. Ska vi börja med Swatchtid istället?
I förra inlägget kan man kanske skymta en svag antydan till den kinesiska censuren. Men censur av Internet finns på närmare håll, under de senaste veckorna hade jag en fundering att nämna Söderköpings kommuns censur av Internet. Min bror nämnde att han tillsammans med några andra elever på gymnasieskolan hade surfat runt och testat olika webbplatser för att se vilka de ens tilläts se.
En av webbplatserna han inte fick se var matmärket Felix’ webbplats eftersom den påstods innehålla pornografi. Han testade även min blogg men den blockerades inte av den programvara som kommunen använde sig av (fast nu lär den kanske göra det eftersom jag länkat till en webbplats med porr, måste vara matporr).
Om inte annat har kommunen på detta sätt köpt sig ordentlig badwill. Under de senaste dagarna har man kunnat läsa och höra om det i lokala medier men även läsa om det i exempelvis en krönika i Metro där slutsatsen blev att Kina åtminstone har ett politiskt beslut bakom sin censur.
Söderköping är förresten staden där biskop Hans Brask (han med brasklappen) inrättade en av landets första tryckerier 1523, dryga 200 år innan Sverige fick tryckfrihet.
Sedan förra inlägget om Riya har en uppdatering kommit som gör att oss stackare bakom hemska NAT-ande brandväggar också kan använda oss av uppladdaren. Intressant blev det när ansiktsdetektorn markerade Mao Zedong på bilder från det där torget och visst kände Riya igen honom. (Nu är det ju inte så svårt eftersom det är exakt samma bild av honom på alla foton.)
Jag har sett en hel del kommentarer om Riya som ett utmärkt sätt att övervaka folk på ett dåligt sätt, där har Riya en hel del att göra för att övertyga om att uppgifterna inte kommer att användas på ett sätt som deltagarna inte vill vara med om. Riyas kommunikation med användarna känns än så länge befriande öppen. Med tydligt annonserade bloggar, både en officiell samt från några av medarbetarna. Supporten sker till stor del genom en wiki där vem som helst kan ändra, visst det har nackdelar att det kan bli lite rörigt när användare skriver frågor och kommentarer på galna ställen men i stort känns det som en fördel. (Men då råkar jag vara en person som är allergisk mot webbforum.)
Hur fungerar då själva tjänsten? Tja, det känns fortfarande som jag har gjort det mesta identifieringsarbetet själv. Hittills har bara Riya lyckats bra med att identifiera ansikten när bilderna är tagna ungefär samtidigt och från nästan samma vinkel. Och än saknas en del grundläggande funktioner som att kunna ta bort album, rotera bilder etc. fast sådant får man ta i en betaversion.
(Den här bloggen har förresten fördelen att ha varit i perpetual beta sedan 2003 och helt sonika inkorporerat det i namnet, från början var det tänkt att så småningom byta namn till enbart Månhus.)
Riya finns nu tillgänglig för alla att prova.
Nu har det blivit ny vecka och jag har inte skrivit särskilt mycket under våren så jag tar tillfället i akt att spruta ur mig lite lösa trådar. Det blir ett antal korta inlägg med något stycke i varje bara för att få det ur mig. I vanlig ordning beror det på att man låter fler dagar passera mellan inlägg samtidigt som man i huvudet ställer allt högre krav på de inlägg man funderar över att skriva.
Riya verkar vara en lovande fototjänst som är ett mellanting mellan ett fotokatalog (som Picasa och liknande) som man kör på den egna datorn och en fotocommunity som Flickr. (Joakim Sundén har nämnt den tidigare.) Den stora finessen är att Riya använder sig av automatisk ansikts- och textigenkänning för att automatisk etikettera bilder efter person så att man enkelt kan få alla bilder på sin farmor eller hitta bilden på vägskylten vid infarten till Mjölby.
Idag skickades en sisådär 10000 inbjudningar ut till de, däribland jag, som föranmält intresse för betatestning av tjänsten. Tyvärr visade den sig vara väldigt beta just för mig. Jag har inte lyckats ladda upp några bilder med uppladdningsverktyget (som hittills är det enda sättet att ladda upp bilder).
